Denna styggelse kallad grogg

Oavsett om det är en fredagsdrink eller en lördagsgrogg så har jag aldrig riktigt förstått mig på fenomenet.

Jo, drinkar och alkohol har jag förstått mig på, det har jag hällt i mig (alltför mycket) av under mitt liv - ofta i samband med att jag har inmundigat något annat gott.

Vad jag dock inte förstår mig på är fenomenet grogg som sådant; varför är det den definitiva övergångsriten från arbetstid till fritid för många vuxna (och ungdomar för den delen)? Jag minns det som barn och hur konstigt jag tyckte att ordet var - och vilka dåliga vibbar som följde med det.

På den ena föreläsningen igår berättade Bengt Sundbaum att en av de effektivaste sätten att hålla ungdomar från att börja dricka eller öka sitt drickande var att föräldrarna hade en fast ståndpunkt gällande alkoholintag (du får inte börja dricka förrän du är 18 år). Det var intressant att höra, då jag ofta hör många som säger att det är bättre att ha en liberal syn på alkohol och låta barnen/ungdomarna vara delaktiga genom att ibland smaka. BS tog upp även detta som exempel, men menade alltså att den forskning som han stod bakom visade att det inte var ett bra tillvägagångssätt.

När jag blir presenterad fakta av den här sorten uppstår alltid en mängd frågor i mig. Bl a: Hur var frågorna formulerade till ungdomarna (kan de tolkas olika)? Var någon annan närvarande när svaren gavs (kan yttre omständigheter ha någon påverkan på svaret)? Var svaren anonyma (eller kan det vara "häftigt" att svara att man visst dricker rätt mycket alkohol - fastän man inte gör det)?

Med sorg i hjärtat konstaterar jag sedan att båda föreläsarna igår (precis som flera före dem) tog upp exempel från verkligheten där alkoholen påverkar barn och ungdomars liv i en negativ riktning, oavsett om det är någon i deras omgivning eller de själva som dricker.

Jag anser att den vuxne som säger att barn inte tar skada när de vuxna dricker sig berusade, eller tycker att det är okej för barn att vänja sig vid att kontinuerligt möta berusade vuxna i sin närmiljö, inte själv har varit i den situationen som barn - eller så har de förträngt sina obehagskänslor. Barn ska aldrig behöva känna den otryggheten som en sådan situation innebär.