Vittne till oprovocerat våld

På sjuåringens skolgård idag: jag står och väntar på att sjuåringen och hennes klasskamrater ska samlas, då jag ska åka med på ett studiebesök till en brandstation. Det är bara sjuåringen och hennes klasskamrater ute på skolgården, alla andra elever har precis gått in.

Plötsligt kommer det ett gäng (ca 8 st) killar från ingenstans och korsar skolgården och går mot skolbyggnaden. Samtidigt kommer ett gäng (ca 6 st) killar ut från skolan. Jag skulle gissa att de alla går i 8:an. Alla är svarthåriga och några är mörkhyade (och då gör jag bara en observation, ingen bedömning). De verkar uppspelta, exalterade, och går varandra hetsigt till mötes. Jag tolkar det dock som att de är på skämtsamt humör - vilket jag snabbt ändrar uppfattning om. De stannar upp när de står intill varandra. Sjuåringen och hennes vänner leker några meter ifrån mötesplatsen. Jag och sjuåringens lärare är de enda vuxna på skolgården. Utan att jag hinner uppfatta vad som föregick agerandet så slår en av killarna (som är på "besök") aggressivt ned en av killarna från skolan med brutal kraft. Killen faller mot två stora stenar, slår i huvudet och den misshandlande killen slår två snabba knytnävsslag mot killens huvud och kind. Alla runt omkring fryser till, killen på marken ser chockskadad ut. Omedelbart därefter sparkar den misshandlande killen sin fot dunderhårt i ryggen på killen på marken. Jag blir först paralyserad, men vänder mig sedan mot läraren som omedelbart blåser i signalen för sjuåringens klass att samlas vid henne. Då vänder jag mig mot sjuåringen och ser att hon har sett vad som händer och att de sakta börjar röra sig mot oss. Jag känner lätt panik, vill att de ska röra sig fortare, men vill samtidigt inte dra till mig uppmärksamhet.

Sjuåringarna samlas och då kommer det en handfull tjejer som hör till killgängen. De verkar roade, men ändrar miner när de ser att en kille ligger på marken. Han reser sig sakta och får hjälp av en tjej att gå in i skolan. Den misshandlande killen beklagar sig för sina vänner att han fick ont i handen när han slog på killen på marken. De flinar. Sjuåringens lärare ringer till rektorn. Då börjar killarna att röra på sig, han som slog ser sig förvånat om efter den slagne, går för att kolla läget, men inser att han nog bör lägga benen på ryggen och strax har de lämnat skolgården.

Senare på kvällen frågar jag ifall sjuåringen såg vad som hände.
- Jaa...
- Jag blev orolig när du var så nära, varför kom du inte när jag ropade på dig?
- Vad då, varför då?
- När vi hade åkt sen så kom polisen dit.
- Varför kom POLISEN?!
- För att man inte får slå någon på det där sättet, han höll ju på att slå ihjäl honom!!
- Va?! Gjorde han?
- Jaa! Nästa gång, om du skulle se något liknande igen, när det är så stora som slåss, då vill jag att du går därifrån DIREKT, bara gå därifrån och prata med en vuxen, okej.
- Okej...