Djurskötardrömmar

Så snart man frågar sjuåringen vad hon vill bli så har hon, i säkert fyra år nu, svarat att hon vill bli djurskötare. Att hon sedan är livrädd för rätt många djur är en helt annan sak och det ämnet tar vi inte upp i samma samtal.

När jag sa att jag måste ta katten till veterinären så sa hon bestämt att hon skulle följa med. Jag förklarade att det inte går, då vi skulle gå dit mitt på dagen; när sjuåringen är i skolan. Sjuåringen sa att hon ville gå med för att se hur en veterinär jobbar och sedan grät hon en skvätt över det hela. När jag förklarat att det skulle gå på några minuter och just den här veterinären ändå inte var så bra så blev det bättre.

Nu har vi varit hos veterinären. Det tog max 3 minuter och han klippte av den konstigt utväxta klon så att det började blöda från pulpan (min värsta mardröm när det gäller kloklippning!), men han sa "inga problem". Snälla, snälla, låt det inte bli några komplikationer av det hela!